Hjälparbetet som bär frukt
Hjälparbetet som bär frukt
Det började med en genial idé om att rädda frukt som annars skulle slängas. I dag har det växt till ett företag som producerar och säljer en miljon juiceflaskor årligen.
– Samtidigt räddar vi nästan 500 ton frukt och grönt varje år, säger Truls Christenson, frukträddare och medgrundare av Rscued.
Text: Sofia Zetterman
Mer än 30 procent av alla frukt- och grönsaker kastas bort – vilket är helt galet, om du frågar Truls Christenson, en av grundarna till det hållbara juiceföretaget Rscued. För det finns ingen ”planet B”. Företagsvisionen är enkel: Att rädda så mycket frukt som det bara är möjligt. Även om det ibland vore billigare att kasta frukten.
– En hel pall apelsiner kan slängas bara för att det är en enda dålig apelsin i ett av näten, berättar Truls upprört.
Det var när vidden av matsvinnet gick upp för honom som hans mission att rädda frukt inleddes med ett – eller i ärlighetens namn rätt många – samtal till Ica. ”Hej jag heter Truls, får jag rädda er frukt?”
Lite övertalning senare inleddes ett samarbete, som blev startskottet för Rcueds sjuåriga framgångsresa.
– Vi startade i ett gammalt restaurangkök och gjorde allting själva med hjälp av släkt och vänner. Juicen pressades för hand nattetid och såldes sedan dagtid till caféer, restauranger och ICA-butiker i Skåne.
Själv var Truls 19 och hade inte ens bil.
– Så jag köpte periodkort på Skånetrafik och åkte runt till alla kunder och knackade dörr för att hitta nya. Jag hade alltid juice med mig. När jag var på skidsemester i Åre hade jag juiceflaskor i ryggsäcken och sålde in oss där. Att jobba här är att vara kreativ och lite wild and crazy...
90 procent av all frukt- och grönsaksimport i Norden kommer via den så kallade “frukthamnen” i Helsingborg. I närheten ligger Rscueds fabrik där frukten tvättas och sorteras för hand, ett kostsamt hantverk. Allt från kantstötta äpplen till ratade morötter omvandlas till näringsrik, hållbar juice samt shots, lemonad och smoothies.
– De riktiga hjältarna är de som sorterar frukten. Vi har heltidare och extraknäckisar, praktikanter och folk som arbetstränar. Lyckas man förena social hållbarhet med grön och ekonomisk hållbarhet är man på rätt spår, menar Truls.
