46:an – Bubblan som överlevde historien
Från hunger och ruiner i efterkrigstidens Tyskland till en undangömd plats i Södertälje. Historien om ”46:an” är berättelsen om en Volkswagen som blev en del av något mycket större.
2026-06-04
Soppan, barnen – och början på allt
Historien om den så kallade 46:an börjar långt från Sverige. Den börjar i ett Europa som just lämnat kriget bakom sig. I december 1945 beslutar Svenska Röda Korset att hjälpa till i Tyskland. England har bett om stöd i den brittiska zonen. Läget är akut. Städerna är sönderbombade, infrastrukturen trasig och människor svälter – särskilt barn. Hjälpinsatsen får namnet ”Schwedensuppe”.
Redan i januari 1946 går de första transporterna från Sverige. Ombord finns mat, kläder, materiel – och fordon. Arbetet sker tillsammans med Rädda Barnen och finansieras av staten, företag och tusentals privatpersoner.
Folke Bernadotte leder arbetet. Uppdraget är tydligt: att hjälpa.
I Hamburg, Berlin och Ruhr-området börjar Svenska Röda Korset dela ut mat till barn mellan tre och sex år. Snart når man upp till 120 000 portioner om dagen. Men ingenting är enkelt.
Allt måste byggas upp från grunden: kök, transporter, verkstäder och bränsleförsörjning. Vägarna är dåliga, resurser saknas och vintern gör allt svårare. I Hamburg är två tredjedelar av staden förstörd. I Berlin är situationen om möjligt ännu värre.
I Hamburg lagas soppa i ett stort centralkök. Därifrån körs den ut till hundratals platser. Varje dag delas tiotusentals portioner ut. Men ett oväntat problem uppstår. Barnen kan inte alltid ta sig dit. De saknar skor.
Lösningen blir lika enkel som avgörande: Svenska Röda Korset startar skomakerier. Att laga skor blir en förutsättning för att kunna dela ut mat. När arbetet avslutas 1949 har 80 miljoner måltider delats ut. Mitt i allt detta rullar en liten bil. En Volkswagen Typ 1. En Bubbla.
Bilen som fick allt att fungera
När hjälparbetet startar använder Svenska Röda Korset bilar från Sverige. Men de håller inte. De går sönder – snabbt och ofta. I vissa städer står man till slut utan fungerande personbilar. Och utan bilar stannar allt.
Personbilarna behövs för att hålla ihop verksamheten: köra mellan utdelningsplatser, transportera personal och nå myndigheter. Utan dem tar det veckor att få saker gjorda.
Lösningen kommer i december 1946.
Då hämtar Svenska Röda Korset ut 20 nya Volkswagen Typ 1 från Volkswagenwerk i Wolfsburg. En affär som också blir den första exporten av Volkswagenbilar till Sverige. Bilarna kostar 160 pund styck och levereras i matt militärgrön färg.
En av dem får chassinummer 1-061613. Det är den Bubbla som idag kallas 46:an.
Den placeras i Berlin, där den används i hjälparbetet fram till 1949. Därefter fortsätter den sannolikt köras i Hamburg, kopplad till TBC-vaccineringen under syster Signe Wiberg.
När registreringen dröjer löser Svenska Röda Korset det på sitt eget sätt. Man målar egna nummer på bilarna: SRC 1 till 20. 46:an får beteckningen SRC 3. Den är inte byggd för att bevaras. Den är byggd för att användas. Och det gör den.
Från hjälparbete till Sverige
När Svenska Röda Korset avslutar sitt arbete i Tyskland säljs bilarna vidare. Flera hamnar i Sverige. 46:an registreras här den 18 maj 1951. Första ägaren är August Hjalmar Nordqvist i Bromma.
Tretton år senare, 1964, dyker bilen upp igen – denna gång hos Gjestvang i Johanneshov. Där arbetar Rolf Karlzohn som mekaniker.
Han köper bilen, mest för att slippa pendla på sin motorcykel i dåligt väder. Men det dröjer inte länge innan han inser att det här är något speciellt.
Det är en tidig Bubbla. En 46:a.
Samtidigt är den gammal och krävande att köra. Rolf börjar fundera på att byta upp sig. När han kontaktar Scania visar det sig att de är intresserade. Den 19 november 1964 görs affären.
46:an byts mot en nyare Volkswagen – och hamnar hos den svenska Volkswagenorganisationen. Där tar historien en ny vändning.
När bilen står undanställd i Södertälje får Volkswagens Mats Bergh syn på den. Han anar att den är speciell och ber sin kollega Erik Olausson att titta närmare. Erik stannar upp. Han känner igen bilen.
När de skrapar fram den gamla lacken syns spår av mörkgrönt – och ett rött kors. Erik Olausson var själv den som hämtade ut bilarna i Wolfsburg 1946. Han står nu framför en av dem. 46:an har hittat hem igen.
Men historien tar en paus. Bilen ställs undan 1967 och glöms bort. Först på 1980-talet tas den fram igen och renoveras. Den blir en utställningsbil. Blank, grå – men inte helt trogen sitt ursprung.
Den bortglömda historien
Hösten 2024 är 46:an fortfarande kvar i Södertälje. Men historien är nästan borta. Kvar finns bara namnet: Röda Korset-bilen. Ingen vet riktigt varför. När arbetet med att ta reda på sanningen börjar finns nästan inga spår. Inga säkra dokument, inga tydliga svar – bara olika teorier.
Spåret leder till ett förråd i Rimbo, fyllt med gamla kartonger. Där, bland papper och broschyrer, hittas till slut något avgörande. Ett handskrivet blad.
”VW av 1946 års modell”. ”Svenska Röda Korset”.
Det blir början på en historiejakt.
Med hjälp av arkiv, artiklar och Volkswagen Heritage växer bilden fram. Ett besked bekräftar det avgörande: bilen levererades i december 1946 till Svenska Röda Korset i Hamburg. Bit för bit faller allt på plats.
46:an var en av de första Volkswagen Typ 1 som exporterades. Den användes i hjälparbetet i efterkrigstidens Tyskland. Den har koppling till Erik Olausson och till uppbyggnaden av Volkswagen i Sverige.
Och den överlevde.
Ett vittne på fyra hjul
Det som en gång såg ut som en anonym, grå Bubbla visade sig vara något helt annat.
46:an är inte bara en bil. Den är ett vittne till efterkrigstidens Europa. Till Svenska Röda Korsets arbete. Till de första Bubblorna. Och till hur en historia kan gå förlorad – och hittas igen.
Mulle Jäderlund om hur sanningen kom fram
Volkswagen Typ 1. Bubbla, som den allmänt kallas i Sverige. Och i Södertälje på Volkswagen Group Sveriges huvudkontor står den som numera kallas ”46:an”. En bil med en fantastisk historia som VGS-medarbetaren Mulle Jäderlund lyckats leta fram tack vare ett rejält detektivarbete, tålamod, hjälpsamma kollegor och Bubblans mystiska kontorsnamn ”Röda Korset-bilen”.
När du började gräva i den här unika bilens historia – trodde du att du skulle nå hela vägen?
– Jag och Lars Eriksson från Volkswagenhistoriska Klubben hade verkligen ingen aning om vad vi skulle hitta, och egentligen ville vi bara verifiera att Svenska Röda Korset en gång hade stått som ägare. Men, ju fler frågetecken som dök upp desto mer insåg vi att vi behövde gräva än djupare. Det fanns tillfällen där vi stod vid vägs ände som det verkade, där vi funderade på om vi kunde komma på en plan B, men nya uppkomna avgörande bevis fick oss vidare. Historien kom hela tiden att leverera mer och mer, så vi nådde betydligt längre än vad vi hade kunnat föreställa oss.
Många medarbetare sedan den tiden hade gått i pension, och några finns inte längre med oss i livet. Var grävandet svårt? Kanske till och med känslosamt i stunder?
– Det har varit tydligt att när någon försvinner så är det kunskap, erfarenheter och minnen som också försvinner. Men vi har haft en del tur också, framför allt fick vi god hjälp av Palle Björkman som har ett brett kontaktnät, och som är i konstant full fart. Palle gick i pension för nästan 30 år sedan, och fram till sin pension hade han varit ansvarig för Scanias museum i Södertälje i närmare 40 år, ett museum som är öppet för allmänheten och väl värt ett besök. Ett särskilt tillfälle var när vi fick besök av Mats Bergh som berättade sin historia, och då också gav oss information som vi inte hade fått fram annars. Jag har fått veta att det mötet betydde mycket även för Mats. Vid det tillfället lämnade han en gåva, den klassiska boken ”Hur jag får ut mest av min Volkswagen”, och det exemplaret ska för alltid följa med 46:an.
Är det någon speciell del i 46:ans historia som du tycker sticker ut, något som fascinerar dig extra mycket?
– ”Schwedensuppe” var för mig en helt ny historia. Att det enorma arbete som Svenska Röda Korset utförde inte har lyfts fram mer i Sverige är minst sagt förvånande. De flesta känner till historien om de Vita bussarna under slutskedet av kriget, men detta tycker jag faktiskt kan ses som en vidareutveckling av det uppdraget. Det finns mycket mer att berätta om den insats som gjordes, med personporträtt och mer detaljer om situationer, men vår ingång handlar om en bil och det är Svenska Röda Korset som äger sin historia. Jag hoppas ändå att man får en bra bild av det som utfördes och i vilken miljö man verkade i. Något som får ses som otroligt är historien om Erik Olausson, som består av märkliga sammanträffanden och olika kopplingar via 46:an till Volkswagen Group Sverige, Volkswagen AG och Svenska Röda Korset, allt sammanflätat på något sätt.
Är bilen värd mycket i dag?
– Ja, det är den, och självklart är det endast det historiska värdet vi då har för ögonen. Bilen var redan unik som en överlevande 46:a. Efter att vi nu kan presentera bilens hela historik, att vi kan placera den mitt i ett viktigt historiskt skede, gör den så klart än mer värdefull. Vad den är värd i ekonomiska termer är bara en fråga om spekulation. Men för den som undrar, för en 46:a med denna historik så handlar det om någon siffra med sex efterföljande nollor.
Går det att besöka Volkswagen Group i Södertälje och se bilen?
– Tyvärr går det inte att göra ett spontanbesök men om man föranmäler en mindre grupp så guidar vi mer än gärna, man får då också ta del av Volkswagen Group Sveriges historia från 1948 till idag. Tanke finns också att vi ska kunna visa upp bilen i publika sammanhang, så förhoppning är att den ska dyka upp på platser även utanför Södertälje.
?Zml0PWNyb3AsMSZmbXQ9cG5nJndpZD04MDAmYWxpZ249MC4wMCwwLjAwJmJmYz1vZmYmYzRiMA==)
